en gång i tiden hade jag en speciell person i mitt liv, denna personen var min allra bästa vän. Jag kunde säga allt till personen och hen ställde alltid upp. Hen kunde alltid få mig glad, kunde alltid få mig att se saker på andra sätt, kunde alltid vända allt det negativa till positiva saker... Jag kunde ringa hen mitt i natten och hen fanns alltid där för mig och jag för hen självklart. Av olika anledningar har vi inte samma kontakt idag.idag är kontakten mer sporadisk, vi pratar jättemycket när vi ses, har haft tät kontakt i korta perioder under dom senaste åren och sen lika överaskande som kontakten startat så försvinner den igen. Och ja jag vet att det är mitt fel. Jag gjorde ett felval för väldigt längesen och lyssnade på vad någon annan sa istället på vad jag själv ville...och det ångrar jag nu.

Idag hade jag behövt dig. Jag hade behövt prata med dig, höra dig säga att allt kommer att ordna sig och ditt sätt att få mig på andra tankar! Det har hänt så mycket skit på sista tiden att jag tror att du är den enda som faktiskt kan förstå och sätta dig in i situationen för du var med från början.. Men men nu är det som det är..

Jag vet att jag har underbara vänner och en underbar familj som alltid ställer upp och det älskar jag er för allihop <3 ni vet vilka ni är..

och ja jag vet "allting löser sig tillslut" men det betyder inte att man inte behöver lite hjälp och stöd på vägen.